”Every person’s map of the world is as unique as their thumbprint. There are no two people alike. No two people who understand the same sentence the same way… So in dealing with people, you try not to fit them to your concept of what they should be.”
Milton H Erikson
Min grund
Min psykoterapiutbildning (Steg 1 och 2) vilar på systemisk, relationell och anknytningsbaserad grund. Jag har ett integrativt sätt att bedriva psykoterapi på. Det innebär att jag använder kunskaper från olika psykoterapeutiska inriktningar. Jag anpassar metoden utifrån varje person, tillsammans med varje person eller tillsammans med familjen som söker stöd och terapi. Läs mer om psykoterapi här.
Systemisk psykoterapi
Systemisk psykoterapi började utvecklas i USA och i Europa under 1940-talet. Från att förklara människors problem och problemens lösning som något inom en person började ett intresse och ett utforskande för det som händer mellan människor ta fart. Det finns en mängd olika förgreningar och skolor inom systemisk psykoterapi men det gemensamma är synsättet att vi människor blir till tillsammans med andra. Vi blir till i den andres blick. I systemisk psykoterapi ligger fokus på relationers och omgivningens påverkan på individen och individens påverkan på relationer och på sin omgivningen. Omgivningen innefattar alla livsområden och kan ex röra familjen, vänner, arbetsplats/skola, närsamhället, fritidsaktiviteter, politisk styrning, kultur, tidsepok, historia mm. Fokus ligger också på hur människor kommunicerar, hur vi uttrycker våra behov och hur vi möter andras behov.
Våra relationella mönster och våra känslomässiga band formas tidigt i livet. Dessa påverkar de relationer vi har i nuet. De påverkar vår förmåga till tillit, vår förmåga till närhet och intimitet, vår förmåga till att kunna säga ja, nej och kanske. De påverkar vår förmåga att kunna känna glädje och sorg, hur vi hanterar konflikter, hur vi uppmärksammar våra behov, hur vi uttrycker våra behov mm. Våra relationella mönster och våra känslomässiga band är föränderliga och påverkas över hela livet.
Common Factors
Jag arbetar utifrån något som kallas Common Factors. Det är en modell som försöker undersöka och beskriva vad som är verksamt i psykoterapi. Forskningen som ligger till grund för modellen visar att psykoterapi fungerar och att de flesta metoder fungerar ungefär lika bra. Istället för att lägga tyngdpunkten på metod så visar forskningen bakom Common factors att andra faktorer såsom terapeutfaktorer, klientfaktorer och terapeutisk relation har betydelse för effekten av en terapi. Metoder och psykoterapeutiska tekniker är viktigt men skillnaden mellan en bra och dålig terapi ligger mer i psykoterapeutens yrkesskicklighet, klientens förutsättningar, kvaliteten på den terapeutiska relationen mm.
Psykoterapi är något som samskapas tillsammans med den som söker terapi. Den som söker terapi kan och vet saker. Jag som psykoterapeut kan och vet saker. I terapirummet möts vi och ser om vi tillsammans kan förstå och hitta ett sätt som leder till att något kan bli annorlunda. På så vis blir varje terapi något helt eget och unikt.
Längre ned på sidan finns mer information kring några av de metoder och tekniker som jag fortbildat mig inom eller som jag influerats av och som jag ofta använder.
Psykologiskt trauma
Jag har specialiserat mig inom området kris och trauma. Med trauma menar jag skador i anknytning som exempelvis konsekvenser av övergivenhet och omsorgssvikt, skador efter våld eller svåra händelser, skador efter sexuella övergrepp och skador efter relationsvåld, mobbing, förluster mm. Jag arbetar i huvudsak med fasspecifik traumabehandling och beroende på ex typ av trauma, grad av skada, hur nuet och vardagen fungerar så använder jag olika tekniker och metoder. Nedan kommer ett videoklipp med Bessel Van der Kolk. Videoklippet kan uppfattas vara triggande.
Metoder
Mentaliseringsbaserad Familjeterapi
Vad är mentalisering?
”Förmågan att se sig själv utifrån och andra inifrån.”
Mentalisering är ett psykologiskt begrepp som skapats av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Mentalisering kan också kallas för vår reflektiva förmåga.
Mentalisering är en form av fantasifull mental aktivitet om andra eller oss själva. Där vi uppfattar och tolkar mänskligt beteende utifrån intentionella mentala tillstånd som exempelvis behov, önskningar, känslor, tro, mål, fantasier, syften, skäl, missuppfattningar mm.
Förmågan att mentalisera handlar om att på ett nyfiket sätt rikta blicken mot sig själv, på sina tankar, på sina känslor och reaktioner. Det innefattar också att samtidigt vända nyfikenheten till andra och kunna vara uppmärksam på hur vi påverkar och påverkas av andra. Vi funderar på vad som rör sig i vårt egna huvud och på vad som kan tänkas pågå i den andres inre. Samtidigt så vet vi att vi inte helt säkert kan veta vad som pågår inom den andre, vad den andre tänker och känner. Mentalisering kan hjälpa oss att förstå oss själva och den andre lite bättre. Förmågan att reflektera kan hjälpa oss att reglera oss själva i känsloladdade situationer.
I känsloladdade situationer och i relation till våra närmaste så begränsas vår mentaliseringsförmåga. Starka känslor kan göra det svårare för oss att tänka om oss själva och den andre. Vi påverkas av t.ex. kärlek, ilska, raseri, besvikelse och trötthet vilket kan göra att vi inte längre klarar av att se på saker ur flera perspektiv.
Affektfokuserade metoder
Mer info kommer snart.
Lisa Feldman Barrett | Neuroscientist, Psychologist, and Author
Fasspecifik traumabehandling
Fasspecifik traumabehandling är en övergripande traumapsykoterapi som beskrevs av psykiatern Judith Herman 1992.
Behandlingen är uppdelad i 3 faser:
Fas 1 – Stabilisering – Nu`et
Få nu`et och vardagen att fungera lite bättre. En vardag som är lite tryggare både i det yttre och i det inre. Börja skilja ut dåèt från nuet, ”Jag är här nu, det är över”. Förstå reaktioner, symtom och konsekvenser av det som hänt och hitta sätt att hantera dessa.
Fas 2 – Bearbetning – Dåèt
Ett gradvis närmande av det som hände eller det som inte hände. Börja ta in det som var för överväldigande, det som inte gick att ta in då. Komma i kontakt med händelser, med skador och konsekvenser. ”Det hände, det hände mig”. Samtidigt som känslan av att ”jag är här nu, det är över” stärks.
Fas 3 – Integrering – Sen
Börja återta sig själv Koppla ihop då´et, nu´et och sen till
Mer info kommer snart!
Klinisk Hypnos och Ego State terapi
Vad är Hypnos?
Hypnos är ett samlingsbegrepp för ett flertal imaginativa och fokuserande behandlingsmetoder. Hypnos används också synonymt med ”trance”, dvs ett medvetandetillstånd som är öppet, kreativt och mottagligt. Detta tillstånd används i skiftande sammanhang som yoga, psykoprofylax, mental träning, meditation, m.m. I västerländsk klinisk psykologi och medicin används tillståndet för att fördjupa patientens kontakt med sitt inre och förstärka behandlingseffekten. Vid utövande av hypnos krävs kompetens, etik och professionella ramar. Tyvärr förväxlas ibland underhållningshypnos med klinisk hypnos. Svensk lagstiftning kräver en vårdyrkeslegitimation för den som arbetar med hypnos.
Psykoterapi använder samtalet som väg till självkännedom eller problemlösning. Hypnosen kan hjälpa till att fördjupa klientens förståelse för och kontakt med sig själv (Texten ovan om klinisk hypnos är hämtad från Svenska föreningen för klinisk hypnos).
Vad är Ego State Terapi?
Ego State Terapi (EST), byggdes upp av Jack och Helen Watkins 1980-90 och spreds snabbt internationellt. Många av deras elever bildade egna skolor, med det gemensamma att man fokuserar på delar av jaget i inre konflikt och dissociation som försvar mot obearbetat trauma. Watkins lutade sig mot analytisk jag-psykologi enligt Paul Federn, och teorin är som hand i handske med aktuell neuropsykologisk forskning om tillståndsbundna associationsbanor och dissociation. Metoden bidrar till att lösa upp djupt rotade symptom och uppnå reparerande integration. Effektivt vid t ex komplex traumatisering, ångest, tvång, missbruk, dissociation och dissociativa störningar. EST är en kreativ, gestaltande, begripliggörande metod som också faciliterar lekresurser. Tillämpas på vuxna och barn (Texten ovan om EST är hämtad från Svenska föreningen för klinisk hypnos).
Deep Brain Reorienting (DBR)
Deep Brain Reorienting har utvecklats av den skotske psykiatrikern och psykoterapeuten Frank Corrigan. DBR är en traumapsykoterapi som syftar till att få tillgång till och bearbeta traumatiska upplevelser genom att spåra den ursprungliga sekvensen av fysiologiska reaktioner som inträffade när de djupa delarna av hjärnan blev aktiverad av hotfulla eller skrämmande situationer eller vid brott i anknytningen.
Lifespan Integration
Lifespan Integration (LI) är en traumapsykoterapi som utvecklats av den amerikanske familjeterapeuten Peggy Pace. LI är en mild metod som utgår från kroppens naturliga förmåga att läka sig själv. Med hjälp av ett tidslinjearbete underlättas neural integrering som hjälper hjärnan och kroppen förstå att det som hände är över.
Kroppsorienterade metoder och Traumaanpassad Yoga
Psykisk ohälsa, stress och utmaningar i livet visar sig ofta i kroppsliga reaktioner och symtom. Vår hjärna och vår kropp säger till när något inte stämmer och när vi behöver ta hand om oss. Ibland kanske vi inte är så bra på att lyssna och ibland kanske vi har helt kopplat bort oss från dessa signaler. Vi kanske blir väldigt oroliga när vi får signaler om att något behöver tas om hand, även när det inte är någon fara. Idag vet vi mycket men fortfarande ändå väldigt lite om vår hjärna och om vår kropp. Men det vi vet idag är att vi behöver ta med kunskaper om hjärnan och kroppen in i det psykoterapeutiska rummet. Kroppsorienterade metoder är ett omfattade område och i det psykoterapeutiska sammanhanget så kan det handla om att uppmärksamma det som händer i kroppen just nu, förstå reaktioner och symtom och att exempelvis koppla dessa till vårt nervsystem, övningar för att hantera stress, möta sorg, hjälp vid sömnsvårigheter och ångest mm.
Traumaanpassad Yoga (TAY) har utvecklats i Sverige av Josefin Wikström och kommer från Trauma Research Foundation (TRF) i Boston. TAY har fokus på att reglera autonoma nervsystemet, fokus på att börja vara i kroppen och lyssna på kroppen, på att vara närvarande i nuet, på självomsorg mm. Det har gjorts och pågår flera studier som visar på god effekt för personer med traumatiska erfarenheter men även för personer med exempelvis ADHD, depression mm. Jag har regelbundna klasser i WONSA’s regi men i min psykoterapeutiska praktik använder jag TAY som korta grundande övningar, för närvaro i terapirummet och som hjälp för att hantera ångest mm.
Bessel Van der Kolk om Yoga och trauma
Jag samarbetar med Leg. Fysioterapeut Inna Ovnan på Spetsrehab i Stenungsund.
https://spetsrehab.se/
Neurofeedback/EEGer
Neurofeedback är en typ av träning som tillåter hjärnan att förbättra sin naturliga förmåga att självreglera. Genom sensorer mäts hjärnvågsaktivitet hundratals gånger per session för att ge realtidsfeedback om hjärnans tillstånd. När hjärnan reagerar på denna feedback kan neurala banor skapas eller stärkas.
Neurofeedback kan användas separat och i kombination med andra behandlingsmetoder för att hjälpa till med behandlingen för många tillstånd. Processen är helt icke-invasiv.
Neurofeedback erbjuds både på mottagningen i Stenungsund samt i Göteborg.
Common Facto
Varmt välkommen att kontakta mig!
